• Seuraavat tilaisuudet - kommande evenemang
  • Tue kampanjaani - Stöd min kampanj
  • Vihreät De Gröna
  • Vihreä Uusimaa

(publicerad som kolumn i Västra Nylands MiN-bilaga, samt i Finlands Kommuntidning)

De senaste åren har ordet ”metropol” dykt upp i nyhetsflödet; inte minst i samband med diskussioner om de kommunreformer som tidigare och nuvarande regeringar har genomfört eller planerat. Problemet har varit att begreppet varit så diffust; vad menas egentligen med Metropolområdet vad innebär det i praktiken att höra till det?

En grundläggande fråga i alla diskussioner om vår kommunstruktur, i praktiken kommunernas antal och uppgifter, är huruvida vi ska ha två eller tre förvaltningsnivåer. Staten utgör en nivå, kommunerna en annan. Men ska det finnas en där emellan? I dagens läge finns det inte en, utan många nivåer mellan kommun och stat. Otaliga är de samkommuner, kommunalt ägda resultatenheter, föreningar, bolag och affärsverk som kommunerna är medlemmar eller delägare i.

För att stora och svåra frågor skall kunna avgöras på ett effektivt, jämlikt sätt där den stora helhetsbilden beaktas, bör dessa beslut fattas på en regional nivå. Det gäller till exempel social- och hälsovårdsfrågor, planläggning, kollektivtrafik och produktion av hyresbostäder. I dagens läge slösas det resurser genom dubbelt arbete, dålig koordinering och rentav konkurrens kommuner emellan.

Ett regionalt organ, med ett direkt valt fullmäktige och beskattningsrätt, är en grundförutsättning. Det betyder inte att man skulle betala mera skatt än hittills, snarare tvärtom. En stor del – sannolikt mer än hälften – av de skattemedel som nu tillfaller kommunerna skulle betalas till Metropolen som i gengäld skulle finansiera ovan nämnda delområden. I bästa fall utan större överlappningar.

På tal om överlappningar borde vår vallag ändras så att det skulle vara möjligt att rösta i flera val samtidigt, när man en gång står där i båset. På det viset skulle man minimera onödig förvaltning också i själva valprocessen.

Men vilka uppgifter blir då kvar i kommunerna? Alla frågor kring bildning, småbarnsfostran, detaljplanering, fastighetsskötsel, gatuunderhåll, kultur, bibliotek, idrott och så vidare. Med andra ord just de frågor där lokalkännedomen är central och stordriftsfördelarna obefintliga eller åtminstone klart mindre än nyttan av närhet och lokal förankring.

För samlingspartiet är mellannivån en stötsten. Man vägrar gå med på att skapa en sådan och man förnekar att det skulle finnas någon nu, socialdemokraterna resonerar ganska lika. Därför kommer den nuvarande regeringen inte att skapa någon regionförvaltning men verklig makt. Utom möjligen för Metropolen. En särlösning för huvudstadsregionen finns inskriven i regeringsprogrammet och är därmed sannolikt på kommande, medan övriga Finland knappast får någon enhetlig regionförvaltning i framtiden.

Metropolförvaltningen skulle samtidigt minska på behovet av kommunsammanslagningar inom regionen, då baskommunernas uppgifter skulle ändra. För Sjundeås del är det helt klart att vi i kommunreformens alla skeden borde signalera synnerligen tydligt att vi vill vara en del av den kommande Metropolen. Ser man på sjundeåbornas pendlingsriktning är vi redan där.

Jag har sagt det tidigare, men det tål att upprepas: Låt oss sköta gemensamma frågor gemensamt och avgöra lokala ärenden lokalt.

Something to say?